Tropisk höst

Oktober brukar ju vara den första månaden då det verkligen känns att det är höst. Riktigt så är det inte här, det är faktiskt den torraste och varmaste tiden. Mellan augusti och mitten på november kom det inget regn!

De helger då vi inte hade gäster på besök höll vi oss ganska lugna hemma i trädgården. Sol, bad i poolen och mail via Monas nya bärbara utomhusdator. Lite hundträning blev det också varje dag, men Viking sprang hellre bredvid än hoppade över trots att Paul visade hur man skulle göra. På Muhammeds födelsedag var vi i Taman Mini och träffade denna muslimska man som tagit barnen på söndagsutflykt!

När hösten kommer börjar föreningslivet igen här i Jakarta. Mona är med i "Indonesian Heritage Society" som varje onsdag gör kulturutflykter. Här besöker de ett krukmakeri.

Är kräftor en sommar eller höst händelse? Här blev det i alla fall oktober innan kräftorna hittade hit. Mera om det lite längre ner! Före festen var det mingel och lottförsäljning till välgörande ändamål. Karin blev omedelbart kidnappad och satt som försäljare. Det blev mer än 24000 SEK på en halvtimme!

Här kommer kräftorna! Vackert inburna i den glittrande festsalen av små Indonesiska servitörer som nog inte förstod mycket av vad som hände! Miljön var långt ifrån ett kyligt uterum, här var det kristall och aftonklänning som gällde för många.

Efter att ha funderat en stund på hur kräftorna egentligen såg ut åt vi några stycken. Salta, men man ska väl inte var kräsen när de åkt så långt... Då kommer plötsligt en högtalarröst som vänligt men bestämt förklarar att vi bara ska äta de röda kräftorna och lägga de grå åt sidan!!

Om ni tittar noga på förstoringen så ser ni att det faktiskt är mögel i huvudet på kräftan, det är ändå en röd!

Efter det övergick vi till att gnaga på brödkanter och dricka snaps. Mona hade ätit en kräfta som alla andra vid kontrollsniffning förklarade vara en förklädd surströmming. För första gången svalde hon snapsarna hela och snabbt!

Trots de skumma kräftorna hade vi roligt och mådde inte det minsta dåligt.

En kväll ringde Torben plötsligt och sa att han var i närheten och ville titta in. Väl här ryckte han fram en flaska champagne och berättade att de just fått sitt tredje barn, Matthew. Efter grattis och skålande följde vi med till sjukhuset och hälsade på den trötta mamman. Här ligger bebisarna för sig själv, lindade till små raka dockor så honom fick vi inte se just då. Redan dagen därpå var de däremot hemma igen, och Mona fick en första chans att hålla honom. Rachel var otroligt stolt över "sin" bebis, och var nog den som egentligen bestämde namnet!

Veckan efter bomben på Bali var det mycket funderingar på hur det skulle bli här. Inifrån Indonesien var det svårt att förstå, men efterhand blev det klart att omvärldens reaktioner var starka och många länder rekommenderade sina medborgare att åka hem.

För att diskutera situationen och prata av oss samlades alla Tetra Pak expats i landet tillsammans med vår säkerhetsrådgivare hemma hos Henrik Hauggaard, VD för det andra Teta Pak bolaget i landet. After en rundtur där han visade sitt barn-baddrum, komplett med mini-bad, mini-WC och mini-tvättställ, allt med Kalle och Musse blev det konferens i poolen.

Fruarna ville inte bada!

Här var det slut för denna gången!