Syliva och Allan har rest långt...

Tre veckor i oktober och november 2002 var Sylvia och Allan på besök. Förväntningarna var höga, har man åkt fyra gånger så långt bort som till Teneriffa måste det väl vara väldigt annorlunda......

Vi var allt lite oroliga när vi väntade utanför tullen, men plötsligt dyker de upp, pigga och med spänst i stegen. Resan hade gått bra, och alla problem hade gått att lösa.

Att packa upp fanns det villig hjälp till. Nya gäster i huset är bland det roligaste som finns. Att det fanns paket och mat i väskorna gjorde ju inte saken sämre.

En liten tupplur mitt på dagen kan behövas i början när jetlagen sätter in. Blir luren för lång kommer väckarklockan och säger att nu är du faktiskt FÖR tråkig!

Att maten skulle vara annorlunda var väl väntat, men våta spagetti, vi är väl inte i Italien heller!?

Det blev flitigt badande, detta var innan Viking vågade sig i, han stod på kanten och funderade med huvudet på sned. Varför rör dom benen så konstigt, vattengympa var något nytt. Sedan blev det utflykt, klicka er med och snurra i vågorna!

Helgen därpå var det utflyktsdags igen, nu upp i bergen söder om Jakarta. Först stannade vi i en Gong-fabrik för att köpa födelsedagspresent till Mona, separat reportage, sedan lunch med utsikt över risfält och bananplanteringar.

Efter maten gick turen genom småbyar och marknadsgator till safariparken. I backen upp till infarten köpte vi mat till djuren av den söte morotspojken.

Länk: Vi har ju varit på safari tidigare, bl a. med Mijo.
Efter bilturen genom safariområdet kan man bekanta sig närmare med djuren. Mona använder hunduppfostran för att lära elefanterna pussas, eller vad är det hon håller på med?

Något man nog bara kan göra här är att bli fotograferad med en livslevande tiger. De är stora, varma, ludna och ganska läskiga. Spännande!! Under safarituren ser man massor med tigrar, även vita. Dessutom är faktiskt en del av tigrarna på området bevisat människoätande, det är djur som fångats på Sumatra efter att de ätit sig mätta på bybor.

Vita människor är ovanliga, och som vanligt var det många som ville bli fotograferade tillsammans med dessa exotiska djur. Till sist fick pytonormen en kram av Paul, eller tvärt om. Det var bara han som hade lust att hålla den, men Sylvia vågade känna lite på svansen.

Under tiden i Jakarta blev det ju en hel del besök i affärer och annan shopping. Här besöks konsthantverkskvarteren i Ancol, ett rekreationsområde uppe vid kusten i norra delen av stan.

I det här ståndet köptes alla de snäckor som aldrig hittades på stranden!

7 november och födelsedag igen! Det var ju bara två dagar sedan Mona fyllde (Länk: Monas födelsedag) man alla var pigga på nytt kalas. Till frukost blev det paket från när och fjärran d.v.s. Sverige. Den nya batikskjortan provades med poolen som bakgrund, färgen passade lika bra som skjortan.
Denna dags utflykt gick till Taman Mini, ,där det också blev lunch. Störta upplevelsen där var att komma av linbanan, det var svårt att hinna ut när man skulle kliva av i farten så det blev två varv i stället för ett. Hemma i trädgården vankades tårta och kaffe.

Kvällen till ära blev det middag på De la Rossa med snigelprovning.

Sista lunchen utomhus på länge, snart dags att åka till kylan. Men först ska de sista korten iväg, fyllda med upplevelser.

Här var det slut för denna gången!