Weekend i Indonesien 4-5/1 2003

Denna helg firade vi lite utspridda, Mona i Sverige och jag i Indonesien. Viking är bra sällskap, men han pratar ju inte direkt med en, dessutom tror jag att även han tycker det är alltför lugnt att bara promenera runt i huset. Att leta godisbitar kan man bara gör så många gånger, tricken kan han och poolen är trasig. Alltså gäller det att ta sig i kragen och göra något.

På lördagen tog vi en långpromenad till en Tetra Pak kollega som var med i Kiruna, han beklagade sig så över sin tax, barnen var rädda, den hade ett ben som var för kort  och den var inte rumsren ännu, obs: Ett år gammal. Vi gick dit och hälsade på, tänkte det skulle vara roligt för alla. Min kollega var kvar på semester, men personalen, minst 6 stycken + bebis, släppte glatt in mig i trädgården ändå!

Det finns inte ett grönt strå i deras trädgård, ingen går ut med den, den sitter bunden i ett hörn eller är instängd i en bur. Trots att det står mat framme är den extremt tunn, förmodligen av brist på motion. Efter den första chocken blev den i alla fall helt uppskruvad och hoppade och klättrade på Viking. Han var varm efter promenaden, och låg mest och viftade på svansen, utom när de tog en runda runt poolen i racerfart. Faktiskt verkade tjänstefolket plötsligt tycka att det var kul med två vilda hundar på gården, de kom och började prata! Vi får gå dit fler gånger, eller kanske låna hem "Blossom"?

Det låter märkligt men vädret är väldigt fint under regntiden! Det regnar inte varje dag, och oftast bara några korta men intensiva skurar. Översvämningarna i fjol var extrema, men även då var det några veckor som det kom riktigt mycket och långvarigt regn, men ändå aldrig hela dygn.

Skurarna kommer oftast på eftermiddagen, och före och efter är det riktigt fint. Klar luft, brännande sol, blå himmel med sommarmoln och 28-32 grader. Jag bestämde mig för att njuta av detta med en bergsutflykt på söndagen.
Motorvägen ut ur stan, hoppas ni ser den blå himmeln och bergen längst bort. Vi stannade i första byn för att köpa batterier till GPS:en, killen hade den vanligast förekommande klädseln: Svensk forbollströja!!!

Efter att ha kört upp på riktigt små vägar, 4 km förbi "favoritresorten" Cansebu Stannade vi och började gå upp mot ett vattenfall. Till vänster utsikten ner mot slätten.

Första biten var det fortfarnde en slags väg genom olika odlingar, längre upp te. Vi var på ca. 1200 meters höjd. Efter en halvtimme var det dags för rast, och vi gick ner till ett skjul en bit ner vid sidan av vägen. Ropade, och efter en stund dök mannen på bilden upp. Han var glad att så både mig och Viking, och vi lyckades prata lite grand. Han svarade faktiskt sakta, förmodligen för att Bahasa inte är ett språk han använder så ofta. Han bor i stugan för det mesta, och vandra ner till byn för att sälja sina grönsaker någon gång i veckan.

Efter det krympte stigen, och vi banade oss fram, först genom gräs och sedan i mera skogsliknande natur. Vattenfallet låg nere i en dal, så till sist var det en lång sträcka på en liten stig längst med klyftan. Inte svårt, men jag märkte att de har brännässlor även i Indonesien. Viking gillade det verkligen, efterhand vill han bara öka tempot.

 
Strax innan vattenfallet var det ett fantastiskt vadställe som skulle undersökas. Klart kallt vatten, till slut kom Viking på att bästa sättet att svalka sig helt enkelt var att lägga sig ner. Innan dess hade han både klättrat och hoppat på stenarna. Vill man så kan man, han hade inga problem att sätta klorna i räfflorna i stenarna medan mina skor bara slant omkring.

Till slut var vi framme vid fallet som verkligen var högt. Inte så mycket vatten, men en mysig lekplats längst ner. Det blev mycket bad, gyttjegrävande hoppande och skuttande. Till slut var vi nästan lika våta båda två fast jag försökte hålla mig undan.

Vi följde samma väg tillbaka. Det tog nästan en timme i varje riktning. Nere i teplantagen var det plockning på gång. Jag fick betala 5 SEK för en bild, så de hade nog sett vitingar förr. Typiskt att det då inte blev ett bra foto! Både batteri och minneskort var nästan slut, så jag ville inte ta flera.

Vad jag nog inte skulle lyckats fånga på bild även om det inte funnits begränsningar är alla de fjärilar som vi såg. Från de blå handflatestora som brukar finnas i souvenirbutiker till fingernagelsstora illgula och klarröda.

Efter promenaden blev det lite prat med nyfikna vid bilen. Mitt i allt detta var det plötsligt flera som talade bra engelska, en lät faktiskt som om han bott utomlands, jag glömde att fråga. Han odlade biodynamiska grönsaker, kanske det är en idé utifrån, lokalt verkar de ju inte direkt bry sig.

Till sist blev det en sen lunch för mig på resorten, som vanligt deras specialvariant av stekt ris. Viking ägnade sig åt sin favoritsysselsättning: Att bada i små dammar och fontäner!

Vi var hemma vid 16.30, ganska möra. Efter fika blev det hemsida, och nu ska vi ha kvällsmat och en liten tur på gatan med blinklyset från Sverige runt halsen. Gissa om de tittar!

Här var det slut för denna gången!