Årets familjedag ägde rum i
september och gick i lekarnas tecken. Ett stort parkområde i en av
Jakartas utkanter hade hyrts för dagen och ett Event-bolag stod för
lekledningen. Massor av bussar anlände med de 600 familjemedlemmarna som
alla hade fått Tetra Pak-tröjor i förväg. Stora som små!
Och festen kunde börja!
|

Välkomna!
|
 |
|
Paul inledde förstås med ett välkomsttal. Det har varit
ett tufft år, resultatet lyser inte som det ska, många har blivit
uppsagda och det kräver i sin tur en rimlig nivå på familjedagen. Men
allt ser ut att vända, flera order är på väg in och många av de uppsagda
återanställs som konsulter i mån av orderingång. Och idag är det fest
och nu ska det lekas och ha skoj. Paul hoppas att alla har tagit med sig
leksinnet. Ingen risk! Det brukar Indoneser alltid ha
lätt-tillgängligt!Ingen duckar. |

Så! Klara, färdiga, gåååå!
|
 |
 |
| Alla hade delats in
i lag och i början var leden ganska raka och ordentliga. |
Först lite
uppmjukningslekar, så att man lär känna sitt lag! Men hallå! Man märker
inte så mycket av muslimernas prydhet - det är närkontakt i de flesta
lekarna! |
 |
 |
| Här gäller det
att sätta ihop ett pussel med hjälp av lagkamraternas tillrop. Mer åt
höger! Längre ner! Osv |
Vi vann! |

Fler team-övningar! |

Paul försöker få ordning på sitt lag och räknar högt: Ett, två, ett två.
Men de vinner inte ändå. Men det gör inte laget vid sidan om heller som
faller redan på startlinjen! |
 |
 |
|
Mona kämpar på i sitt lag. Man ska förflytta sig framåt med hjälp av två
gummimattor. Inget fusk!! |
 |
 |

Fika-time
|
 |
 |
 |

Man blir törstig och hungrig av att leka och skratta. Men det dröjer
inte länge förrän några lastbilsflak med 600 läckert rosa fika-kartonger
rullar in på banan. Precis som det ska vara i Indonesien. Organisera mat
kan de verkligen.
Alla tar för sig och sitter och myser och pratar
resultat och diskuterar vilka lag som vann egentligen.
Det ser inte klokt ut på planen efteråt, alla
kartongerna ligger slängda överallt. Paul och jag börjar plocka, men
ingen reagerar. Vadå då, det kommer väl en städpatrull så småningom. Vi
jobbar inte här! |

Kreativ verkstad
Nu väntar lite stillsammare aktiviter och lugnet
lägger sig över parken.
|
 |
 |
 |
Alla får en träplatta, lera och en blomsterpinne och så
får fantasin blomma iväg.
En del arbetar i grupp, andra för sig själv. Vilka
talanger! Man ser hur folk njuter av denna aktivitet och man tar god tid
på sig. En timma minst pågår denna aktivitet.
Sen läggs alla alster ut på gräsmattan för att beskådas
och börja torka.
Arrangörerna delar in dem i olika klasser, går runt och
bedömer och ser ut några vinnar-kanidater. Men alla aslter ska torkas
och sättas upp på fabriken på en stor samlingstavla så småningom.
Många gör blommor och växter, andra gör djur och några
kreerar Tetra Paks logo.
Monas absoluta favorit var denna humoristiska men
träffande kopia av Paul och en av hans tankar. Den skulle göra sig där
hemma också!! Lägg märke till shortsen! |
 |
 |

Mat och underhållning...
är viktiga inslag på en fest. Och det blir det nu.
|
 |
 |
| En
dangdut-sångerska är ett måste till den stora och långa lunchbuffén!
Denna rosa historia drog dessutom upp både Paul och mig till att
dansa dangdut med henne. Pinsamt men det får man bjuda på. Tack och lov
finns det inga foton! |
Sen blir det
förtjänstutdelningar av Paul.
|
 |
 |
| Mona hjälper till
att dela ut priser till dagens lekvinnare. |
Många olika idrotts-tävlingar har arrangerats för
personalen under augusti. Nu premieras vinnarna och här får Mona själv
mottaga 1.a pris i damernas 10 km-lopp förra helgen. |
 |
 |
| Och
personalchefen Thea delar ut stipendier till alla Tetra Paks-barn som
blivit bäst i sin klass i skolan! |
Sen blir det
trolleri och godisregn från scenen för alla barn. |
 |
|
Firandet kommer att fortsätta några timmar till, men Paul ska resa till
Europa och träffa kunder så vi måste ge oss av till flygplatsen. Men
innan vi lämnar festen bildar alla 600 personerna armkrok i en enda stor
ring och orkestern spelar upp "We are the Champions". Alla
sjunger låten för full hals om och om igen så det rungar i parken. Då
känner i alla fall vi, med värme i hjärtat och tårar i ögonen, att detta
är den go´aste Tetra Pak Familjen i hela världen. Tack för att vi har
fått förmånen att tillhöra den och uppleva all värme från dessa
människor. |

|