 |

|
|
Fåglar av olika arter är som flygande
färgpaletter, andra är mer marknära, t ex Hägrar och Kungsfiskare och så
den här storken som nästan hade växt fast i bryggan. |
Men örnen var fri
att flyga....... |
|

Första morgonen var
Dennis den som nyfiket och tidigt kom ut på vårt däck. Han ropade att
apor fanns i sikte och kaptenen saktade in så att vi kunde ta foto. Så
satt vi i morgontimman och insöp ett stilla och lugnt morgon-landskap
med svarta apor på sandbanken vid sidan om oss. Vilka känsla! Vi ÄR i
Borneos regnskogar! |

Både i de öppnare vattnen och längs de smala
vindlande flodtarmarna hittar vi de utlovade Näsaporna.
Magnifikt! Kanotföraren och guiden Wing hade riktigt invanda djungelögon
och båten saktade in eller stannade så fort det finns något av intresse. |
 |

Det fanns förstås fler fiskare än Kungsfiskaren och vår kocka köpte
färsk fisk från floden varje dag. |
Och visst såg vi lite mer välkända djurater också
|
 |
 |
| En ko är en
förmögenhet! |
Nyfödda
vildsvinsungar |

Orchidéskogen
|
 |
 |
 |
En dag blir det
bilutflykt någon timme till en Orchidéeskogen Kesik Luway. Vägen dit
kunde lika gärna ha varit i Göingeskogarna en svensk sommardag!
Väl framme guidas vi
av reservatets föreståndare in i en djungel av 72 olika sorters
orchidéer och andra lågväxande buskar och växter, ett totalt 5000 ha
stort område!
Bla ser vi den mycket
sällsynta grön-svarta lilla oarchidén som vi faktiskt har ett ex av i
vår trädgård i Jakarta Till vår förvåning består marken av vit fin sand,
området har tydligen en gång varit en havsbotten.
Det är inte blomningstid
just nu men vi hittar i alla fall utöver ”den lilla svarta” även en
köttätande fingerboorgsväxt och orchidéfrukter bland alla ris och snår.
Hur det ser ut här när allt blommar kan vi bara föreställa oss.
|
 |
 |

|
 |

På en av kajerna hittade vi en bladgångare som inte var
lika poppis för Mona. Jo den var jätteintressant ända tills den började
klättra upp längs hennes ben med sin äckliga sugproppsmun. Örk! Hon
sparkade och skrek så högt att vi blev av med den. Och så var den
närmaste lokalbefolk-ningen roade för dagen! |
| Här på Kalimantan
fann Mona sin favvispalm, Sagopalmen, som ger de goda grynen till
sagosoppa! |
|

Regnskog
|
 |
 |
 |
Tyvärr har dels den hårda
skogsavverkningen men även stora skogsbränder drivit bort många
djurarter och förstört stora skogsarealer. Att regnskogens fint avstämda
balans är starkt rubbad syns tydligt.
Landskapet är synbart kargt och
svårodlat. Invånarna bränner stora arealer för att sen använda askan
till att förädla jorden och göra den brukbar. Men oftast kan man bara få
bra skördar i ca två år innan markerna behöver vila i många år innan de
kan återanvändas.
|
| Både
Indonesiens nya president/regering och internationella
intresseorganisationer arbetar hårt på att stoppa avverkningen vilket vi
märker av. T ex så ser vi många nedlagda och/eller konkursdrabbade
sågverk. Vi har ju också hemma i Jakarta sett att de gamla timmerbåtarna
i hamnen Sunda Kelapa har minskat avsevärt i antal. Men här möter vi
förstås mycket timmer. |

Möten på floden
På den breda floden är det liv och rörelse. Vi samsas med enorma
pråmar lastade med kol eller timmer och små motorknattrande kanoter,
lokalbefolkningens egna färdmedel |
 |
 |
 |
Ett skepp kommer lastat........ |
 |
 |
 |
.....och har man inget skepp så
går det bra ändå! |

Toor
Vi var lyckligt lottade på flodbåten med en fin toa, man är annars
van vid det mesta i det här landet! Men vi t o m välkomnades av en röd
flossad trasmatta utanför tröskeln. Toan var en kombinerad dusch.
Väggarna hade vitmålade plankor, på golvet låg blå kakel och t o m
toastolen var blå. En duschslang leddes från en vattentunna och dessutom
fanns en kran
direkt från det bruna flodvattnet! Bara att välja! Efter några dagar
hade man vant sig och det var inte så noga vilket längre.
Men toastolen skakade ständigt av motorbullret så man riste ut de
flesta dropparna! De flesta båtar som vi såg hade hängande toor bak på
båtarna, de var utan tak och hade endast midjehöga väggplank. |
 |
 |
| Båtdass med
snickarglädje! |
Flod-dass utan
snickarglädje (obs i floden) |
 |
 |
| Man kan inte påstå annat än att det finns
vattenclosetter längs floden! De liknar våra gamla utedass i trä,
men på insidan ser de ut så här. Du ser fiskarna simma förbi om du
sitter i lugn och ro en stund! |
Här har vi lagt till
med våra tre motor-kanoter för bl a toabesök. Men inte är
de gjorda för stora vita västerlänningar! |

Övriga naturtillgångar!
Indonesien är rikt på guld och i
den här regionen finns en av de större gruvorna med 800 anställda.
Men denna guldvaskningsanläggning som vi såg vid flodbrinken tycktes
vara av det mindre slaget.
 |

 |