Hanoi

200 mil norrut innebär också att det är kallare. Det utlovade vackra vårvädret gör ett uppehåll under våra dagar, så vädret är grått och +13-14 C, vilket gör ett lite trist intryck av staden. Med dess stora sjöar och luggslitna hus hade lite solsken säkert lyft staden till något riktigt vackert. Men människorna är lika vänliga och småskaligheten lika påfallande som i Saigon. Däremot märks det tydligt att detta är det politiska och kommunistiska fästet.

	Guiden går hårt ut och vi åker dirket fårn flygplatsen till Ho Chi Minhs Mausoleum, där den förre ledaren för Vietnam ligger balsamerad mot sin vilja. Han dog 1969 och fick aldrig uppleva det enade Vietnam han kämpade för. Därför beslöt man att "spara" honom så att även Sydvietnameser skulle kunna se "Uncle Ho" efter att de blivit befriade. När vi står i de snörraka leden för att få komma in, känner vi att bara denna upplevelse är värld hela resan. Vi får inte prata, inte skratta och händerna får inte vara i fickorna. Ur högtalarna strömmar marschmusik och propagandatal. Vi har tur som hann hit under de få öppettimmarna samt att han inte var i Ryssland för renovering, vilket han är 3 mån varje år!

Alldeles intill Mausoleet ligger det vackra Presidentpalatset som används för officiella mottagningar än idag. Två delar Asien och en del Frankrike stämmer även här.	Ho Chi Minh föredrog dock ett enkelt leverne, och lät bygga detta enkla men vackra pålhus åt sig över en Karp- och Lotusdamm i en annan del av parken.


Tempel och museer blev det många intressanta som vanligt. Här står vi vid Litteraturtemplet från år 1070, som blev Vietnams första univeristet. Mycket välbevarat i sin typiska vietnamesiska tempelarkitektur. Vid ingången finns fortfarande en skylt om att man ska ställa hästarna utanför!	Ho Chi Minhs avbild eller fan? Söt är han i all fall.
	Efter alla tempel trodde guiden att vi behövde vila våra ben så han hade beställt en timmas "cyclo"-ride åt oss. Lite fånigt och väl turistigt men bekvämt och lätt-tittat var det att ta sig runt i den gamla butiks- och hantverkar-stadsdelen där var och en av gatorna har sin egen inriktning. Den kalls inte för inte "de 36 gatornas stadsdel", det kommer från de urspungliga skråerna.


Nygrillade ankor till salu finns bevisligen, men alla fågelrätter är strukna från de menyer som serveras åt turister pga Fågelsjukan! Största ankan var en gris!	Och över alltihopa strålar propagandatal varje morgon och varje kväll. Guiden berättar att det bl a handlar om barnbegränsning. Vi hör det ända in på hotellrummet, kl. 7.00 en lördagmorgon. Som från minareterna "himma".

Hanoi är känt för sina Water Puppets, en gammal kulturform som startade runt 1000-talet. Vi njuter av 17 traditionella sagor till levande musik och kan föreställa oss hur man roat barnen på detta sätt på risfälten på kvällarna.	Vilken arbetsmiljö bakom kulisserna!!


Kärt återseende! Våra holländska 2 och 4-benta vänner fyttade från Jakarta till Hanoi i höstas. Och vi har verkligen saknat dem. Det var väldigt tydligt att hundarna kände igen oss efter 6 månader!	Paul har förstås förberett sig med att fylla fickan med hundgodis och kollar så att Tabasco och Mango inte glömt alla sina konster och trick. Jan och Esselien bor vackert ut mot en av Hanois stora sjöar.
Alexandra, nu 16 mån, har också lärt sig en massa konster, och kan hantera både gamla och nya modller av telekommunikation..	Trafiken är enorm i Vietnam och reglerna förstod vi oss aldrig på. Störst kör först. Vilket vi påtagligt får uppleva efter en trevlig kväll hos Jan och Esselien. Taxin vi åker i till hotellet blir påkörd av en lastbil i en rondell. Det blir högljutt bråk om vems felet är och fast timmen är sen är gatan plötsligt full av tillströmmande åskådare. Till slut även en polis. Vi är omtumlade men oskadda och väljer att trycka en tillräckligt stor sedel i handen på vår chaufför för att sedan stillsamt smita iväg till ett hotell i närheten för att skaffa ett nytt åk.


Som sagt lite avflagnad och grå kändes allt staden Hanoi.	Man betalar skatt efter exponerad yta mot gatan. Dess-utom får inte husen var högre än presidentens. Därför byggs de extremt smala och djupa.

Det finns trottoarer att gå på men oftast är de upptagna av motorcykelsparkeringar eller mobila små soppkök, eller annan serviceanläggning som här. Rakning pågår.	Ett typsikt gathörn med gammal fransk influens. Och elledningarna hänger kors och tvärs i gammal stil. Charm eller förfall?


Äntligen ett påsktecken! På påskdagens frukostbuffé hittar vi sådana här färgglada påskbullar med ägg på.	Undrar om äggen är av smarrig choklad eller marsipan? Men ... Neeeej Det är äkta kokta fågelägg med skal och allt. De kanske bara skulle vara till dekoration???
	På tal om mat! Detta är en hundrestaurang. Nej inte för hundar utan en som serverar 7 olika hunddelikatesser, fast bara de två första veckorna i den kinesiska mån-månaden, sedan betyder det otur. Det fanns flera sådana här restauranger längs vägen ut till Jan och Esselien! Men man stjäl inte folks hundar utan det finns speciella hundfarmar där man föder upp dem på särskilt foder för bästa kött. Enl guiden så är köttet mörkt och smakar som gås! Vi såg flera transporter av levande hundar packade tätt i nätburar bak på motorcyklar. Svårt att hantera, vi valde den enkla utvägen att förtränga och titta åt annat håll.

Från Hanoi gjorde vi också två heldagsutflykter, de berättar vi om här. Här kan ni se vad vi gjorde i södra Vietnam.